Bakgrundsproblematik

Det har länge funnits en problematik inom byggindustrin som avser skattefusk och annan brottslighet. Vid millennieskiftet avreglerades byggbranschen i syfte att uppnå en ökad konkurrens. Kontroller och lagstiftning fanns inte på plats i tillräcklig utsträckning, vilket resulterade i att skattefusket blev grövre och andra kriminella inslag uppstod på arbetsplatserna. Byggbolagens affärsmodell förändrades från att ha haft många anställda arbetare till att istället anlita underleverantörer i flera led. Våra kunder, som vi har en nära relation till, blev bara en mellanhand för våra utlånade pengar som istället vidaredistribuerades till ett många gånger komplext nät av underleverantörer.

Emellertid har digitala lösningar utvecklats av ID06 och andra systemägare som fångar information från de elektroniska personalliggare som enligt lag måste finnas på alla byggarbetsplatser. ID06 säkerställer identiteter och arbetsgivarsamband på arbetarna som registrerar sig i personalliggarna, vilket möjliggör ökad kontroll av vilka företag som besöker byggarbetsplatserna. Banker och beställare kan därmed begära digitala rapporter från huvudentreprenörer som visar vilka underleverantörer som är verksamma på byggarbetsplatserna.

Hur det började

Ett projekt genomfördes 2019 med deltagare från bygg- och fastighetsbranschen med tillhörande organisationer, Skatteverket och ID06. Ett antal förslag på bankkrav togs fram som i november 2019 presenterades för de banker i Sverige som finansierar byggnationer av hus och infrastruktur.

Bankerna gick in i en analysprocess 2020 där framför allt konkurrensrättsliga och GDPR-frågor hanterades och tog mot slutet av året beslut om att enas kring gemensamma riktlinjer i syfte att motverka ekonomisk kriminalitet på byggarbetsplatser i Sverige. Analysprocessen följdes upp av en genomförandeprocess 2021.

En reaktion kom från delar av byggbranschen i början av hösten 2021 där man ansåg att riktlinjer inte är tillräckligt för att nå avsedd effekt – banker bör enas om gemensamma villkor. Bankerna lät göra ytterligare en konkurrensrättslig bedömning genom juristbyrån Mannheimer Swartling, vilket inbegrep en diskussion med Konkurrensverket. Slutsatsen var att den konkurrensrättsliga risken med gemensamma villkor kan anses vara låg.

Det övergripande syftet med bankernas krav är att understödja och påverka bygg- och fastighetsbranschens egna löpande kontroller av underentreprenörer. Många bolag har eget hållbarhetsarbete avseende såväl miljö som andra ESG-mål och därmed blir fokus på underentreprenörernas skattebetalningar och arbetsvillkor extra viktiga.

Bankgemensamma särskilda villkor avseende byggkrediter, en kravspecifikation som anger bl a gränsvärden som villkoren refererar till samt informationsblad har nu tagits fram och har testats i ett antal piloter tillsammans med branschföreningarna Byggföretagen och Byggherrarna hösten 2022. Bankerna beslutade om implementering av bankinitiativet från november 2023. Därefterska alla bankers kreditofferter som syftar till att finansiera byggverksamhet omfattas av och inbegripa kraven i de särskilda villkoren för Hållbar byggbransch.

Stegvis implementering

Stora delar av byggbranschen använder inte de kontrollsystem med rapporteringsmöjligheter som finns på marknaden. Kredittagare förväntas digitalt rapportera relevant information med anledning av de särskilda villkoren med en projektrapport från bakomliggande kontrollsystem, som uppfyller de säkerhets- och funktionskrav samt rapportering som beskrivs i en kravspecifikation på Bankinfrastruktur | Hållbar byggbransch. Rapportering sker enligt överenskommen periodicitet och alla aktörer ska snarast börja leverera projektrapporter till beställare/långivare.

Bankerna erbjuder därför de kunder som inte har dessa system på plats en sk ”implementeringsperiod”. Alla aktörer förväntas dock senast 24-11-01 använda kontrollsystem och kunna leverera projektrapporter.

Därefter följer en utvärderingsperiod. Bankerna förväntar sig att den ökade transparensen som följer av rapporteringen till kreditgivaren ska leda till önskad förflyttning. Under den perioden kan bankerna som en påföljd vid de fall kunden inte vidtar åtgärder eller rimliga förklaringar vid avvikelser kalla till ett möte. Visar det sig att de förflyttningar inte sker under utvärderingsperioden kommer bankerna kunna enas om ytterligare påföljder som t ex marginalpåslag.