Privat- och företagskunder gemensamt

• Värdeavier

• Jag gör regelbundet utbetalningar via värdeavi till mottagare som jag saknar kontouppgifter till, hur gör jag då?
  Om den planerade nya betalningsinfrastrukturen inte kommer att erbjuda värdeavier, måste ert sätt att hantera/administrera nyregistrering (era processer) förändras så att ni inhämtar kontouppgifter för mottagare. Alternativt ta kontakt med en bank som erbjuder tjänsten värdeavier.
• Min kund/motpart vill inte uppge sitt kontonummer, hur gör jag?
  I dessa fall kommer det potentiellt inte vara möjligt att skicka en betalning i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen. Ta en kontakt med din bank för att rådgöra vilka alternativ som finns.
• Min kund/motpart har inte något konto, hur gör jag?
  Uppmana din kund att öppna ett konto i en svensk bank. Enligt gällande lag så har alla privatpersoner som är lagligen bosatta inom EU rätt till ett konto i Sverige.
• Jag gör regelbundet utbetalningar till mottagare som jag saknar kontouppgifter till genom att skicka en värdeavi (vid en första utbetalning, lön, pension etcetera) – vad ska jag göra?
  För att göra en utbetalning behöver du potentiellt ett kontonummer alternativt diskutera med din bank.
• Jag gör regelbundet betalningar av enstaka karaktär (skadereglering, återbäring, etcetera) – vad ska jag göra?
  Du behöver potentiellt antingen ändra er hantering/administration (era processer) så att kontonummer inhämtas vid registrering av ärende. Diskutera med din bank hur du bäst kan göra dina betalningar.
• Jag sköter dödsbon åt kunder, hur gör jag i en framtid utan värdeavier?
  Säkerställ att den avlidnes konto inte avslutas förrän samtliga betalningar inkommit (från Skatteverket, försäkringsbolag, pensionsinstitut etcetera). Du kan även ta kontakt med din bank för att rådgöra vilka alternativ som finns.
• Hur gör en mottagare för ett dödsbo i en framtid utan värdeavier?
  Avsluta inte den avlidnes konto förrän samtliga betalningar inkommit (från Skatteverket, försäkringsbolag, pensionsinstitut etcetera).
• Jag ska betala till ett dödsbo, hur gör jag i en framtid utan värdeavier?
  Normalt avslutas inte den avlidnes konto under de närmaste månaderna, så en kontoinsättning bör fungera som vanligt. Kontakta dödsboet när kontonummer saknas till den avlidne.
• Kommer jag kunna få en värdeavi i framtiden?
  Det är upp till varje bank att erbjuda tjänsten om den inte kommer att erbjudas i den planerade nya betalningsinfrastrukturen.
• Om jag får en värdeavi, var kan jag lösa in den?
  Det beror på vem som är utställare av värdeavin.

• ERP-relaterade frågor

• Vad behöver bankerna göra? Behöver de anställa ny utvecklare för att utveckla nya tjänster som ersätter bankgiroprodukterna? Eller är det vi som systemleverantörer som kommer att dra det stora lasset?
  P27 utvecklar plattformen för den nya planerade betalningsinfrastrukturen och bankerna behöver utveckla och anpassa sina system, produkter och tjänster för betalningar. De anpassningar som de allra flesta banker behöver göra i sina system är av en betydande storlek. Man får inte glömma att dagens betalningsinfrastruktur funnits sedan mer än 40 år och att dess system integrerats långt in i bankernas egna system. Exakt hur mycket som ni systemleverantörer behöver göra vet vi inte exakt. Men den uppfattning vi fått i de dialoger som vi haft de senaste två åren är att det åtminstone inte handlar om mycket stora förändringar. Så, vår bedömning i dagsläget är att det inte är så att ni som systemleverantörer behöver dra det största lasset.
• Våra kunder känner en viss oro inför att det kommer en stor förändring, kan du ge dem några tips på vad de kan göra redan nu? Eller hur de ska tänka kring detta?
  Först och främst vill vi säga att de inte ska känna sig oroliga. Det är i och för sig helt naturligt att känna viss oro inför en sådan här stor förändring som är den största på minst 50 år, men det finns tid till förberedelse. Man bör, som tidigare nämnts, tänka på att i den nya planerade betalningsinfrastrukturen sker filkommunikation direkt mot bank och därmed är det viktigt att ha ett till banken anpassat filformat. De flesta banker kan redan idag hantera ISO-format och jag rekommenderar att era kunder har dialog med er och sin bank vad de kan göra redan idag för att förbereda sig. Sedan är det så att P27s och Bankgirots tjänster under en övergångsperiod kommer fungera parallellt så att transformationen till den planerade nya betalningsinfrastrukturen kan göras på ett tryggt och säkert sätt. Det tips vi skulle vilja ge är att era kunder är att de ska lyssna med sin bank. Vad kommer deras bank erbjuda framöver. Nya lösningar och möjligheter kan göra att företagets processer kan ändras i en positiv riktning. Det kan vara så att någon funktion som företaget använder idag kanske försvinner och man behöver då analysera hur detta påverkar. För de allra flesta kommer det vara en ganska lugn resa under transformationen.
• Är det ett krav att ISO20022-filen ska innehålla bankkontonummer?
  Om det avser en kontoöverföring (till exempel lön) så är svaret JA. Ett bankkontonummer behövs INTE om det är en betalning till ett Bankgironummer eller ett Plusgironummer. Då ska ett Bankgironummer eller ett Plusgironummer finnas med.
• Kan ni rekommendera att man konverterar ISO20022-filer till BGMAX-filer (eller vilket format som man har) som en temporär lösning tills dess att infrastrukturen har "landat"? Är formatet så pass liknande de befintliga vad gäller innehållet att detta är möjligt?
  Om möjligt bör man undvika att konvertera då det inte är 1 till 1 förhållande mellan de olika formaten. Som temporär lösning kan konvertering dock vara en nödvändighet i vissa situationer, i sådana fall ska man naturligtvis göra det.
• Kan enskilda banker ha egna handlingsplaner så att de till exempel nekar nuvarande filformat tidigare än P27 transformationsplan?
  Ja, datum för omläggning av filtrafiken till bank sätts helt individuellt av respektive bank. Dock behöver samtliga banker förhålla sig till det slutdatum som gäller för detta.
• Vid ERI/samlad betalning, blir det ett totalt pris eller ett pris per ingående betalning/referens?
  Kontakta er bank för uppgifter om vad banken erbjuder samt priset för detta.
• Sigillering av utbetalningsfiler, blir det en standardiserad process eller är det upp till varje bank att välja sättet att sigillera?
  Vad respektive bank kommer erbjuda kan komma att variera. Kontakta er bank för mer information.
• Vilka NYA betalprodukter som vi inte har idag ser ni som realistiskt kan komma att uppstå inom P27?
  Här är det enbart fantasin som sätter gränser. I det korta perspektivet handlar det mest om att bankerna får möjlighet att erbjuda mer anpassade produkter till kunderna jämfört med dagens produkter som är av typen ”en storlek passar alla”.
• Kommer alla Credit Transfer-betalningar som går i den nya clearingen att avvecklas som realtidsbetalningar eller kommer det att se ut som det är idag (x antal avvecklingstillfällen per dag)?
  SEK-Batch kommer att ha 10 möjliga avvecklingsomgångar per dag. Den stora skillnaden är att dagens avvecklingsomgångar är helt produktorienterade vilket de framtida avvecklingsomgångarna inte kommer att vara. Det innebär att det kommer finnas en möjlighet att få stora delar av sin återredovisning tidigt på dagen. Exakt vad bankerna kommer erbjuda kan bara besvaras av respektive bank. När det gäller SEK-Instant så avvecklas sådana betalningar styckevis och i realtid.
• Vad är skillnaden på CINV och SCOR?
  SCOR är en referens som måste kunna valideras (med en checksiffra). RF- och OCR-referenser är typiska sådana. CINV är också en strukturerad referens, men den behöver inte kunna valideras. Det kan till exempel vara ett fakturanummer.
• Kan man skicka en betalning med en CINV till ett BG-nummer med hård OCR-kontroll?
  Ja, om inte banken som betalfilen skickas till inte stipulerar annorlunda i sin MIG.
• Är det korrekt uppfattat att en SCOR-betalning kan ha svensk OCR-referens eller RF referens men dessa referensnummer kan vara uppbyggda på olika sätt? Svenska OCR kan ha längdsiffra och kontrollsiffra men RF referens bara kontrollsiffra, stämmer det?
  Det finns en tydlig skillnad mellan dessa två typer av referenser. Den synliga skillnaden är att en RF-referens alltid börjar med bokstäverna RF medan en OCR referens aldrig har bokstäver. Vid initiering med fil anges vilken typ av SCOR-referens som angivits i fältet – vilket gör att banken vet hur den ska validera.
• Kommer RF-nummer att stödjas i stället för traditionell OCR (i SCOR-fältet)?
  Ja, såvida banken som betalfilen skickas till inte stipulerar annorlunda i sin MIG.
• Kommer det inte gå att skicka strukturerade referenser, t ex score för en kontoinsättning i o m den nya betalinfrastrukturen?
  SCOR kan endast vara en RF-referens om det skickas till ett kontonummer, det vill säga IBAN.
• När det gäller redovisningsfiler för inbetalningar som kommit in till vårt konto, kommer dessa filers format att påverkas?
  Det är högst troligt att det kommer att ske. För att få kunskap om när det sker samt vad alternativen är så behöver ni kontakta respektive bank.
• Finns det möjlighet för banker att inte gå med i infrastrukturen och kan en ERP-leverantör behöva stödja flera format/standards?
  För närvarande planerar alla banker att delta i den nya infrastrukturen. I den nya betalningsinfrastrukturen kommer ISO20022 att användas (dvs samma standard). Banker kan dock erbjuda lite olika filkommunikationstjänster så kontakta er bank för mer information.
• Vad händer med Autogiro?
  Planeringen av transformationen av Autogiro och Bankgiro e-Faktura pågår. Information kommer att ges när det finns en framtagen transformationsplan för dessa tjänster.
• Kommer betalningsfunktionen Autogiro att finnas i den nya strukturen?
  I den framtida betalningsinfrastrukturen planeras det för någon form av automatiska betalningar med en liknande kundupplevelse som autogirotjänsten. Planeringen av transformationen av Autogiro och Bankgiro e-Faktura pågår. Information kommer att erhållas då det finns en framtagen transformationsplan för dessa tjänster.
• Visst är det väl så att Autogiro som vi känner till idag kommer att försvinna i och med den nya betalinfrastrukturen, och den kommer att ersättas av Request to Pay?
  Planeringen av transformationen av Autogiro och Bankgiro e-Faktura pågår. Information kommer att ges när det finns en framtagen transformationsplan för dessa tjänster.
• Förutsätter ERI en samlad betalning?
  Ja, ERI är ett begrepp som används för en betalning med flera underliggande referenser och belopp, en så kallad samlad betalning.
• Hur får mottagaren information om vilka fakturor/kreditnotor som betalningen avser om betalningen innehåller fler än 15 referenser?
  ERI gör det möjligt att ha upp till 999 referenser. Om mottagarbanken erbjuder ERI så kommer det att redovisas på det sätt som mottagarbanken erbjuder.
• Fungerar OCR-kontrollen även om användaren skickar flera fakturor via ERI? Och då anger att två av fakturorna är kredit och en är debit?
  Ja.
• Kan bankerna kan dra t ex fackföreningsavgift för SALA-betalning (så som görs idag)?
  Vad respektive bank kommer erbjuda kan komma att variera. Kontakta er bank för mer information.
• Kommer avsändare att kunna välja om betalningar initierade i en fil ska klump-bokas eller bokas styckvis?
  Generellt finns den möjligheten men vad respektive bank kommer erbjuda kan komma att variera. Kontakta er bank för mer information.
• Vilka skillnader finns i hanteringen av betalningstyperna SALA, PENS och SSBE?
  Generellt sett finns det ingen skillnad mellan dessa tre ”Category Purpose-koder”. Men de skiljer sig från övriga kontoöverföringar eftersom de krediteras på mottagarens konto kl. 00:01.
• Får det förekomma flera betalningar med samma mottagare, referens och belopp i samma fil?
  Ja, såvida den bank som betalfilen skickas till inte stipulerar annorlunda i sin MIG.
• Vi använder oss idag av BG-inbetalningar och Autogiro-inbetalningar som vi valt att dagligen få samlat i återrapporteringar för samtliga våra kunder i en och samma fil. Våra kunder har alla valbara banker och denna funktion finns genom Bankgirot idag. Kommer det att finnas motsvarande masshanteringsfunktioner hos bankerna i framtiden?
  Nej, återrapporteringen kommer att hanteras av respektive bank. Beroende på hur detta ser ut och vad respektive bank erbjuder kan det finnas möjligheter att ”slå ihop det” i ett senare steg.
• Hur skickar betalningsavsändaren en strukturerad betalning med CINV, fyller avsändaren själv i ett fält i ett banksystem? Jag frågar eftersom vi i ett mottagande system av betalning vill veta hur säker den referensen är när vi allokerar betalningen.
  Beroende på hur betalaren initierar detta är det lite olika. Om betalaren initierar betalningen genom att skicka in en betalfil i formatet PAIN så sätter betalaren själv CINV-parametern. Om betalaren initierar betalningen via en av bankens digitala kanaler så sätts parametern av banken – i dessa fall kan man inte utgå ifrån att det blir strukturerad referens med parametern CINV.
• Hur exakt måste betalningsmottagaren namn stämma överens i betalningsuppdragen? Stavning, förkortade företagsnamn etcetera?
  Det kommer inte utföras några kontroller av stavning och liknande.
• Kommer även mobilnummer släppas som alias för att kunna användas mer generellt än enbart via Swish?
  Det återstår att se. Det finns åtminstone inget som omöjliggör detta i den nya betalningsinfrastrukturen.
• Vad är NPC Schemes?
  NPC har i nuläget publicerat två regelverk; NPC Credit Transfer Scheme (publicerad i december 2019) och NPC Instant Credit Transfer Scheme (publicerad i februari 2020). Dessa regelverk är uppsättningar av regler, metoder och formatbeskrivningar för att uppnå interoperabilitet för bank-till-banköverföringar för svenska och danska kronor, antingen som så kallade batchbetalningar eller realtidsbetalningar. Regelverken är skrivna på en konceptuell nivå och till dessa finns olika implementationsguider samt rekommendationer kopplade. Regelverken bygger på och är väldigt lika de regelverken för betalningar som European Payments Council (EPC) tillhandahåller för Euro inom Single Euro Payment Area (SEPA) och meddelandeformatet ISO20022.
• Vilka skillnader mot SEPA standarden har beslutats?
  Bankerna och betalinstitut kan ansluta sig till någon eller båda valutorna (svenska kronor, SEK, respektive danska kronor, DKK) samt till ett eller flera scheman. Bankerna och betalinstitut kan välja om de avser att ta emot gränsöverskridande betalningar eller inte. Utöver IBAN som definierar ett mottagarkonto, kan även ett Alias/Proxy användas av kunden och kommer i dessa fall att vidarebefordras till mottagarbanken i ett nytt separat attribut (AT-25). De nya nordiska regelverken gör det möjligt att skicka betalningar med ERI (Extended Remitted Information) och betalningar utan ERI i samma fil. Detta gäller för de banker som valt att acceptera ERI samt erbjuder tjänster som gör det möjligt. De underliggande beloppen i en ERI-betalning kommer att valideras mot det totala beloppet för betalningsmeddelandet. I en ERI-betalning kan kreditfakturor ingå – totalbelopp måste överstiga 0,00 SEK. Obligatorisk validering av de strukturerade referenserna OCR- samt RF-referenserna. Teckenuppsättning tillåter skandinaviska tecken och @. Beloppen kan ha upp till 11 siffror (9 siffror för SEPA-betalningar). Vissa skillnader i användning av Local Instrument, Charge Bearer och Service Level.

Senast uppdaterad: 2022-08-19