Frågor och svar - Företagskunder
-
Kontoöverföring, företagskunder via bankens e-tjänst
-
Varför måste jag uppge och uppdatera namn på mottagaren vid en kontoöverföring?
Bankerna har en skyldighet att ha med namn vid en överföring, därmed blir namn på mottagaren obligatoriskt i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen.
-
Försvinner någon funktionalitet för kontoöverföring för företagskunder i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Nej.
-
Varför tar det olika lång tid att betala till olika banker under den potentiella transformationen?
Det kan uppstå skillnader under transformationsperioden då det är planerat att olika banker börjar använda den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen vid olika tillfällen.
-
Kontoöverföring, företag med filkommunikation via Bankgirot eller bank
-
Kommer jag kunna göra överföringar som förut?
Ja. Nytt är att mottagarnamn kommer att krävas samt att det blir möjligt med längre meddelanden. Betalningarna kommer även att komma fram snabbare (bankspecifikt).
-
Hur långt meddelande kommer jag kunna skicka med mina överföringar?
Vad som respektive bank kommer erbjuda besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder. Den nya betalningsinfrastrukturen tillåter dock meddelande på upp till 140 tecken.
-
Vilka filformat ska användas i framtiden?
Marknaden går mot ISO 20022 men beror på bankernas erbjudande. Den formatstandard som används i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen är de olika betalnings- och återredovisningsformaten inom standarden ISO 20022. Denna standard planeras att ersätta de befintliga formaten. De nya formaten kan generellt sett användas för samtliga betalningar, dvs. oavsett om de är lönebetalningar eller bankgirobetalningar, dessutom kan de oftast användas även för såväl inrikesbetalningar som utlandsbetalningar.
-
Vilka stopptider gäller i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen och vad kommer överföringarna att kosta?
Hur detta kommer att ske besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.
-
Hur många fakturor går att skicka i en och samma betalning i den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Det går att skicka upp till 999 fakturor i en och samma betalning (däribland kreditfakturor) om mottagarbanken accepterar det (ERI).
-
Alias-betalningar (Bankgiro/Postgiro) via banks e-tjänst, utan filkommunikation, företag
-
Kommer jag kunna göra Bankgiro- och Plusgiro-betalningar som förut?
Ja, det kommer att fungera så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas.
-
Vilka stopptider gäller i den planerade nya strukturen och vad kommer överföringarna att kosta?
Hur detta kommer att ske besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.
-
När flyttas Bankgirobetalningarna över till den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Omläggningen planeras att ske stegvis från och med våren 2024.
-
Hur långt meddelande kommer jag kunna skicka med mina betalningar?
Vad som respektive bank kommer erbjuda besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder. Den nya betalningsinfrastrukturen tillåter dock meddelande på upp till 140 tecken.
-
Kommer jag kunna fortsätta ha Bankgironummer på mina fakturor?
Ja, det kommer att fungera så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas.
-
Kommer jag kunna fortsätta ha OCR-nummer på mina fakturor?
Ja, så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas kommer OCR-referenser att finnas. Viktigt är dock att det OCR-nummer som du anger på fakturan är korrekt. Detta eftersom OCR-referenser kontrolleras av betalarens bank innan de skickas. Om OCR-referensen är felaktig så avvisas betalningen (skickas inte vidare).
-
Vad händer med betalningarna under perioden när de enligt den nuvarande planen kan ske både via Bankgirot och den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Oavsett vilken väg som betalningar skett redovisas de enligt det/de sätt som banken erbjuder, det kan till exempel vara i bankens digitala kanaler eller via filöverföring. Mer information fås av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.
-
Kommer jag få två olika typer av redovisningar under den planerade transformationen?
Hur detta sker besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.
-
Vad är skillnaderna och likheterna mellan de befintliga och de planerade nya produkterna?
Den största skillnaden är att bankerna tar fram egna produkterbjudanden för betalningar och rapportering. Det kommer att finnas en bankgemensam standard och ett regelverk (NPC Credit Transfer Scheme Rulebook), som dessa produkterbjudanden utgår ifrån. Kunder som idag har filkommunikation direkt mot Bankgirot behöver förändra detta till att vara direkt mot sin bank.
-
Hur kommer banken kontrollera betalningar innan de skickas eller tas emot?
Generellt kan man säga att de kontroller som utförs idag kommer utföras även för betalningar via den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen. En sådan är kontrollen av OCR-referensen vid betalningar till Bankgiro-/Plusgironummer som kräver sådan referens.
-
Var sker produktupplägg?
Produktupplägg sker i bankens system och inte hos den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen, vilket skiljer sig åt från många av dagens svenska produkter som läggs upp i BG Avtal. Hur BG-nummer ska läggas upp efter den potentiella transformationen är ännu ej bestämt.
-
Vilka fördelar och nyheter finns i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen ger möjlighet att skicka mer information mellan bankerna. Utöver det så ger den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen möjlighet till att betala senare på dagen samt att betalningar kommer fram till mottagaren snabbare jämfört med idag.
-
Var finns betalningshistorik lagrad?
Betalhistorik kommer att finnas lagrad hos kundens bank. Det gör att kundsupport/självbetjäning blir smidigare.
-
Hur ofta sker clearing och avveckling i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen erbjuder clearing och avveckling en gång i timmen under valutans öppettid för kontoöverföringar, löner och girobetalningar. Observera att tjänsterna är bankspecifika och att kundnyttan beror på avsändande och mottagande banks system och integration med P27.
-
Hur kommer stopptiderna se ut för SEK?
För normalbetalningar via den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen erbjuds produktoberoende avveckling löpande under dagen. Jämfört med hur det fungerar i dag förbättras stopptiderna och betaluppdragen kan skickas in senare och nå mottagaren samma dag. Stopptiderna är bankspecifika, men alla betalprodukter kan skickas in och utföras samma dag fram tills det att Riksbanken stänger för avveckling av SEK.
-
Kommer OCR-nummer att kunna användas även i fortsättningen?
Ja, så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas kommer OCR-referenser att finnas.
-
Alias filkunder via Bankgirot eller bank via filkommunikation
-
Kommer jag kunna göra Bankgiro- och Plusgiro-betalningar som förut?
Ja, det kommer att fungera så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas.
-
Vilka filformat ska användas i framtiden?
Den formatstandard som generellt kommer användas i den planerade nya nordiska betalningsinfrastrukturen är de olika betalnings- och återredovisningsformaten inom standarden ISO 20022. Denna standard planeras att successivt ersätta de befintliga formaten. Exakt vad bankerna kommer erbjuda, ISO-format och andra format, besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.
-
Vilka stopptider gäller i den nya strukturen och vad kommer överföringarna att kosta?
Hur detta kommer att ske besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.
-
När flyttas Bankgirobetalningarna över till den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Omläggningen är planerad att ske stegvis från våren 2024 till hösten 2024.
-
Hur långt meddelande kommer jag kunna skicka med mina betalningar?
Vad som respektive bank kommer erbjuda besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder. Den nya betalningsinfrastrukturen tillåter dock meddelande på upp till 140 tecken.
-
Kommer jag kunna fortsätta ha Bankgironummer på mina fakturor?
Ja, det kommer att gå. Dina kunder kommer kunna göra betalningar till ditt Bankgironummer.
-
Kommer jag kunna fortsätta ha OCR-referenser på mina fakturor?
Ja, så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas kommer OCR-referenser att finnas. Viktigt är dock att det OCR-nummer som du anger på fakturan är korrekt. Detta eftersom OCR-referenser kontrolleras av betalarens bank innan de skickas. Om OCR-referensen är felaktig så avvisas betalningen (skickas inte vidare).
-
Vad händer med betalningarna under perioden när de kan komma både via Bankgirot och den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Oavsett vilken väg som betalningar gått kommer de redovisas enligt det/de sätt som banken erbjuder, det kan till exempel vara i bankens digitala kanaler eller via filöverföring. Hur detta kommer ske besvaras av respektive bank. Kommer jag få två olika typer av redovisningar under den potentiella transformationen? Hur detta kommer att ske besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder.
-
Vad är skillnaderna och likheterna mellan de befintliga och de planerade nya produkterna?
Den största skillnaden är att bankerna tar fram egna produkterbjudanden för betalningar och rapportering. Det kommer att finnas en bankgemensam standard och ett regelverk (NPC Credit Transfer Scheme Rulebook), som dessa produkterbjudanden utgår ifrån. Kunder som idag har filkommunikation direkt mot Bankgirot behöver förändra detta till att vara direkt mot sin bank.
-
Hur kommer banken kontrollera betalningar innan de skickas eller tas emot?
Generellt kan man säga att de kontroller som utförs idag kommer utföras även för betalningar via den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen. En sådan är kontrollen av OCR-referensen vid betalningar till Bankgiro-/Plusgironummer som kräver sådan referens.
-
Vilka fördelar och nyheter finns i den nya planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Den planerade nya betalinfrastrukturen ger möjlighet att skicka mer information mellan bankerna, upp till 140 tecken. Vad som respektive bank kommer erbjuda besvaras av respektive bank som ansvarar för villkoren gentemot sina kunder. En nyhet i och med den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen är att kontoöverföringar i SEK kan innehålla en strukturerad referens. Det kan jämföras med dagens infrastruktur som endast erbjuder detta för BG- och PG-betalningar genom OCR-referens.
-
Hur många fakturor går att skicka i en och samma betalning i den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Det går att skicka upp till 999 fakturor i en och samma betalning (däribland kreditfakturor) om mottagaren accepterar det (ERI).
-
Var finns betalningshistorik lagrad?
Betalhistorik kommer att finnas lagrad hos kundens bank.
-
Hur ofta sker clearing och avveckling i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
När det gäller valutan svenska kronor (SEK), så erbjuder den nya planerade nordiska betalningsinfrastrukturen clearing och avveckling en gång i timmen under valutans (SEK) öppettid för kontoöverföringar, löner och girobetalningar. Observera att tjänsterna är bankspecifika och att kundnyttan beror på avsändande och mottagande banks system och integration med P27.
-
Hur kommer stopptiderna se ut för SEK?
För normalbetalningar via den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen erbjuds produktoberoende avveckling löpande under dagen. Jämfört med hur det fungerar i dag förbättras stopptiderna och betaluppdragen kan skickas in senare och nå mottagaren samma dag. Stopptiderna är bankspecifika, men alla betalprodukter kan skickas in och utföras samma dag fram tills det att Riksbanken stänger för avveckling av SEK.
-
Kommer fortfarande OCR-nummer att kunna användas?
Ja, så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas kommer OCR-referenser att finnas. Viktigt är dock att det OCR-nummer som du anger på fakturan är korrekt. Detta eftersom OCR-referenser kontrolleras av betalarens bank innan de skickas. Om OCR-referensen är felaktig så avvisas betalningen (skickas inte vidare).
-
Bildfil
-
Vad är en avi-bild?
En avi-bild är en skannad bild av ett inbetalningskort med ett meddelandefält och den framställs om inbetalningskortet använts via en så kallad kuverttjänst. Avi-bilden presenteras sedan för betalningsmottagaren. Inbetalningskort med förtryckta OCR-referenser, så kallade OCR-kort, omvandlas aldrig till avi-bilder.
-
Varför finns det inga planer på att erbjuda avi-bilder i den nya betalningsinfrastrukturen?
I den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen med det nya formatet ISO 20022 omvandlas betalningar via kuverttjänster med giltiga tecken så att den följer samma redovisningsstruktur som övriga inbetalningar. En förbättring jämfört med idag är att betalarens namn och adress medföljer i betalningsinformationen. Det är enbart en liten mängd av betalningarna som idag genererar avi-bilder vilket betyder att denna förändring potentiellt endast berör cirka en promille av alla inbetalningar.
-
Jag tittar regelbundet på bilder av inbetalningskort via min Internetbank, hur gör jag när de inte finns i den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Avi-bilder kommer inte att behövas eftersom informationen från inbetalningskortet kommer att redovisas på samma sätt som övriga inbetalningar. Betalningsinformationen kommer också att innehålla betalarens namn och adress för inbetalningar gjorda via en kuverttjänst.
-
Jag tar idag emot en bildfil med avi-bilder, hur får jag denna information framöver?
Avi-bilder kommer inte att behövas i den nya planerade betalningsinfrastrukturen eftersom informationen från inbetalningskortet kommer att redovisas på samma sätt som övriga inbetalningar. Betalningsinformationen kommer också att innehålla betalarens namn och adress för inbetalningar gjorda via en kuverttjänst.
-
Kan jag i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen aldrig få tag i avi-bilder?
I undantagsfall, så som vissa reklamationsärenden när en betalning är genomförd via en så kallad kuverttjänst, kan en bild skapas om betalaren använt ett inbetalningskort med ett meddelandefält.
-
Hur kan jag se vem som har betalat och varför den har betalat om jag inte längre kan titta på en avi-bild?
Den information (meddelandet) som betalaren angivit med giltiga tecken omvandlas elektroniskt så att den följer samma redovisningsstruktur som övriga inbetalningar, inklusive betalarens namn och adress.
-
Kommer mina kunder att kunna fortsätta betala med inbetalningskort?
Ja, dina kunder som har en så kallad Kuverttjänst kommer att kunna fortsätta använda inbetalningskort som idag. Det är framför allt viktigt att du som skapar/skickar inbetalningskort till dina kunder kvalitetssäkrar dem då dessa inbetalningskort läses av maskiner. för att redovisningen av inbetalningarna ska. Kontakta din bank för att få hjälp med kvalitetssäkring av inbetalningskort.
-
Kommer jag att få meddelanden som min kund har skrivit in på ett inbetalningskort?
Ja, om betalaren använt ett inbetalningskort som är avsett för att lämna ett meddelande. Förutsättningarna är att betalaren har textat tydligt, använt godkända tecken och det antal tecken som är tillåtet enligt bankens villkor för kuverttjänsten. Maximalt 70 tecken förs vidare till betalningsmottagaren.
-
Hur påverkas jag som betalar via en kuverttjänst i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Du kan fortsätta att betala via kuverttjänsten så länge din bank erbjuder en sådan tjänst. Om du vill lämna ett meddelande till betalningsmottagaren måste du använda ett inbetalningskort som är avsett för att lämna meddelande. Det är viktigt att du textar tydligt och använder godkända tecken samt inte överskrider de antal tecken som anges av din banks villkor för kuverttjänsten.
-
Hur påverkas jag som betalningsmottagare som tar emot betalningar via kuverttjänster i den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen?
Bortsett från att du inte kommer att få avi-bilder i din redovisning så kommer alla inbetalningar att redovisas på samma sätt, det vill säga information från betalaren samt information om betalarens namn och adress.
-
Om jag får bildfil idag, vad ska jag göra?
Du som idag får bildfiler kan komma att behöva förändra dina processer av inbetalningar för bildfiler för att kunna ha möjlighet att använda den ny planerade betalningsinfrastrukturen. Det kan komma som ostrukturerade referenser. Det innebär att viss information inte kommer att komma fram till betalningsmottagaren (till exempel bild) beroende på betalningsmottagarens möjligheter. Till skillnad från idag kommer informationen om vem som betalat samt dennes adress att finnas med i återredovisningen. Hur denna kan information presenteras/redovisas besvaras av respektive bank.
-
OCR
-
Kommer jag kunna fortsätta ha OCR-referenser på mina fakturor?
Ja, så länge som Bankgiro- och Plusgirobetalningar fortsätter att erbjudas kommer OCR-referenser att finnas. Viktigt är dock att den OCR-referens som du anger på fakturan är korrekt eftersom OCR-referenser kontrolleras av betalarens bank innan de skickas. Om OCR-referensen är felaktig så avvisas betalningen (skickas inte vidare).
-
Hur länge kan jag använda mitt Plusgiro- respektive Bankgiro-nummer?
Det kommer finnas kvar till annat bestäms.
-
Kommer hård och mjuk kontroll finnas kvar?
Hård respektive mjuk kontroll är något som bestäms av betalningsmottagaren och kommer finnas kvar så länge banker erbjuder detta till betalningsmottagare.
-
Finns längdkontrollen kvar på gironumren?
Ja, så länge banker erbjuder detta.
-
Kommer OCR-kontroll även finnas på filbetalningar?
Ja, generellt sett kommer OCR-kontroll att genomföras på filbetalningar. I den nya ISO-standarden används s.k. XML-filer och i dessa kommer endast referensfält som markerats med SCOR att valideras. Befintliga filtjänster fungerar som idag.
-
Kommer man under övergångsperioden validera OCR via LB-rutinen?
Nej, det kommer att fungera som idag.
-
Kommer det även att komma transaktioner via den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen i filen för Bankgiro Inbetalningar?
Nej, transaktioner via den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen redovisas direkt från banken.
-
Kommer hård kontroll finnas i internetbankerna (bankens digitala tjänst) som idag?
Så länge alias används kommer det att vara som idag.
-
Kan man öppna upp nya Bankgironummer eller Plusgironummer/Alias med befintligt regelverket under transformationsperioden?
Ja.
-
Kan man fortfarande använda OCR-avierna för kuverttjänsterna i den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Ja.
-
Löner, pensioner och bidrag
-
Förberedelse inför transformationen?
Företag och affärssystemleverantörer behöver förbereda sig för att kunna fortsätta göra sina betalningar via den nya planerade betalningsinfrastrukturen. Eventuellt även skapa nya interna processer för att kunna genomföra betalningen. Bankerna behöver även informera om vad de kommer att erbjuda för produkter/tjänster samt att när de går över till det nya formatet. Den svenska regeln om när utbetalningen ska vara bokad finns kvar.
-
Hur vet jag vilka tjänster, format och så kallade stopp-tider som planeras?
Som kund är det viktigt att du har en dialog med din bank för att förstå vad just din bank planerar att införa för tjänster, krav på format och så kallade stopp-tider så att du som kund vet hur du behöver anpassa dina system och interna processer.
-
Kommer banken erbjuda pappersåterrapportering?
Vad banker kommer att erbjuda kan bara besvaras av respektive bank.
-
Kommer löntagare fortfarande få lönen/pension/bidrag insatt på kontot kl. 00.01 på utbetalningsdagen?
Ja.
-
Vad behöver mitt företag göra för förändringar de planerade förändringarna rörande lön, pension och bidrag?
Företaget behöver prata med sin bank för att ta reda på mer rörande förändringarna då vissa delar är bankspecifika. Företaget behöver även prata med sin affärssystemleverantör och eventuell lönebyrå för att säkerhetsställa att de i tid kan hantera det nya formatet. Mottagarens namn måste skickas med i filen.
-
Hur lång tid i förväg behöver mitt företag kontakta affärssystemleverantör samt bank när det gäller en möjlig övergång till den nya planerade betalningsinfrastrukturen?
Så snart som möjligt efter att du har läst denna information bör dessa kontaktas. Tänk på att förändringar av era interna processer också kan ta tid. Likaså övergången till nytt format.
-
Är det fler produkter än lön, pension och bidrag som kommer att ändras?
Ja. För att få reda på vad som förändras behöver du prata med din bank.
-
När måste jag senast skicka lönefilen till banken?
I den planerade nordiska betalningsinfrastrukturen kan utökade stopptider möjliggöras. För att veta vad som gäller hos just din bank behöver du kontakta dem.
Senast uppdaterad: 2022-07-11